Resedagbok från Mallorca

Dag 2 – Vandring längs kusten på Alcúdiahalvön

Redan när vi vaknade kunde vi känna att det skulle bli en varm dag. Vi hade ordnat vatten till vandringen hemifrån (jag hade packat det i min resväska och min mamma hade köpt i flygplatsen), eftersom vårt välkomstmöte redan började klockan 9 och vi därför inte hann hitta en mataffär innan. Det innebar också att vi hade packat snacks hemifrån. Så när vi möttes i receptionen klockan 9 var vi redo att ge oss av. Efter välkomstmötet blev vi körda direkt till starten av leden. Vi släpptes av på en parkeringsplats där vår chaufför, Ricardo, visade oss i rätt riktning upp mot bergen.

Redan inom den första kilometern finns möjlighet att välja det första tillvalet på resan. En kort avstickare ut till Mirador Penya des Migdia, där en gammal kanon står i förgrunden av en imponerande utsikt. Det är dock en sträcka man inte bör gå om man lider av höjdskräck, eftersom det är mycket smala stigar och branta stup ner mot havet. Vi valde därför att inte gå dit, utan i stället gå ner till stranden Coll Baix senare på rutten.

Innan vi började gå hade Ricardo informerat oss om att detta skulle bli den tuffaste dagen på resan. Man behövde få igång benen, som han sa. Vandringen var verkligen krävande med mycket upp och ner på ojämna stigar och flera ställen där jag behövde sätta mig ner för att försiktigt kunna klättra vidare. Det var inget problem, men det gjorde mig extra glad över mina vandringskängor. Som tur är blir man hela tiden belönad med fantastiska utsikter över bergen och kusten.

Nedstigningen till stranden Coll Baix är tuff. Väldigt tuff, vilket man också blir varnad för i sin Roadbook. När vi nästan var nere vid stranden kom vi till ett parti med klippor som man var tvungen att klättra över. Här valde vi tyvärr att avbryta den delen av turen och gå tillbaka igen. Dels eftersom min mamma blev osäker och dels eftersom jag, med mina korta ben (en längd på 159 cm), helt enkelt var orolig för att jag inte skulle kunna ta mig upp igen när vi skulle tillbaka. Det här är värt att ha i åtanke om man överväger att gå hela vägen ner. Vägen upp igen var tung – särskilt på grund av den intensiva värmen som närmade sig 36 grader.

Vandringen var SÅ vacker med de råa, rödaktiga bergen, det klarblå vattnet och de slingrande stigarna. Men den var också krävande, och när vi närmade oss hotellet, en dusch och ett dopp i poolen, var vi båda överens om att Ricardo hade haft rätt. Benen behövde verkligen komma igång – och det gjorde de.

Dag 4 – det som skulle ha varit ”Pilgrimsleden förbi Cuber-reservoaren”

Den här dagen skulle ha varit något alldeles extra. Det var tänkt att bli resans kronjuvel, och det var en dag jag verkligen hade sett fram emot. Tyvärr drabbades vi under natten av ett kraftigt åsk- och regnväder, och enligt vår Roadbook skulle dagens nedstigning därför bli så otroligt hal att man behövde vandringsstavar för att ta sig ner. Vi hade inga vandringsstavar, och efter ett samtal med vår transferchaufför bestämde vi oss för att det skulle vara för farligt att genomföra dagens etapp. Det var tråkigt, men samtidigt är det otroligt viktigt att man inte känner sig otrygg när man är ute och vandrar och att man respekterar vädret och förhållandena. Det är bättre att missa en vandring än att riskera att skada sig allvarligt. Vi undersökte därför om det fanns andra leder i området som vi kunde gå i stället – vi var ju trots allt redan ombytta för vandring.

Vi hittade en kortare tur på cirka 5 km som startade vid klostret och tog oss på en liten rundtur i området. Det var en mycket trevlig vandring med många vackra klippor och fina utsikter mot Tramuntanabergen. Ett perfekt alternativ vid dåligt väder, som i vårt fall, eller om man helt enkelt har behov av en lugnare dag. Efter vår lilla tur gick vi tillbaka till klostret, där vi åt en glass och tog något att dricka. Min mamma gick sedan direkt ner i poolen, medan jag gick på upptäcktsfärd runt klostret. Lluc-klostret härstammar från 1300-talet och är en välkänd plats för pilgrimer – faktiskt är det känt som det viktigaste pilgrimsmålet på Mallorca. Klostret ligger perfekt inbäddat mellan de vackra bergen, och det är en alldeles speciell upplevelse att övernatta där.

Dag 6 – Deià till Sóller

Dag 6 var utan tvekan min favoritdag på hela resan. Alla dagarna var fantastiska, men dag 6 var bara lite extra speciell med sina utsikter över kusten, kaffepaus med kaka vid Finca Can Quatre och otaliga gamla, vackra olivträd. Precis som de andra dagarna följer vi återigen GR221. I dag finns möjlighet att gå längs kusten eller att följa GR221 hela vägen och vandra lite längre in i landet. Vi valde att följa GR221.

Vandringen går behagligt upp och ner med 300 höjdmeter upp och 430 ner – betydligt mindre än de tidigare dagarna. Dagen börjar i den mysiga byn Deià, där det passar bra att ta en liten promenad i de smala gränderna innan själva vandringen börjar. Det dröjer inte länge innan man når den första olivlunden med utsikt över kusten. Träden är uppenbart mycket gamla, och det känns nästan som att befinna sig i en saga när man går bland de krokiga och slingrande stammarna. Efter olivlundarna fortsätter turen längs gamla, ojämna stigar. När vi har gått ungefär halvvägs kommer vi fram till den trevliga Finca Son Mico. Det är den första av dagarna då det finns möjlighet att köpa något att äta och dricka längs vägen. Vi tar chansen och köper kaffe och kaka, och det är som om kakan smakar lite extra gott när man sitter där i sina vandringskängor och njuter av utsikten över bergen som man har vandrat i de senaste dagarna. Resten av vandringen fortsätter återigen genom gamla olivlundar, och jag tyckte att det var helt magiskt. ”Om de här träden hade ögon skulle de säkert kunna berätta några intressanta historier”, säger min mamma vid ett tillfälle. Vi pratar lite om hur gamla träden kan tänkas vara – de måste vara riktigt gamla, är vi överens om, med tanke på stammarnas storlek. ”Jag ska ha ett olivträd när vi kommer hem”, säger jag till min mamma. Jag är helt förälskad och vill gärna ha med mig en liten bit av Mallorca hem också.

Dag 8 – Hemresa

Vi ska redan flyga klockan 10, så vår transfer hämtar oss klockan halv åtta. Det är en kort resa till flygplatsen, och vi kommer fram i god tid så att vi hinner äta lite frukost innan vi tar flyget tillbaka till Sverige.